Jag sitter utdrälld i soffan likt ett uttippat mjölkpaket och är fullkomligt nöjd med det. Inom sisådär en halvtimme borde min bästa Annika vara här, hon skulle komma runt fem nån gång... Det blir skönt att få sitta och prata med henne lite i lugn och ro, det var ett tag sen känns det som....

På förmiddagen var det par i Jenny :) En ny bekantskap med samma namn som jag. Först blev det lek i parken med hennes lille Oliver, en riktigt skön liten kille som smälte mig likt en snöboll i ugnen, så himla go unge! Sen blev det till att gå in och göra mat. Jag tyckte inte om det men mina gäster tyckte annat. Oliver åt mycket och gärna och fort, det var nog det bästa betyg jag kunde få, småkottar har ju en tendens att vara lite mindre intresserade av mat men han åt :) Sen skulle lillfjutten sova så Jenny och jag tog oss ut på en promenad och han knappt gå några meter innan han hade tvärslocknat, trött liten kille!! Så det blev en kort promenad för vi vände hem och drack te medans lillen sov. Men herre min skapare vilket äventyr det blev när jag först skulle veckla ihop och sen bära vagnen upp för tre trappor. Tänk er en tjock liten gubbe med jättemage, krumma ben, vindögd och med en redig karatefylla, tänk er att en sådan skulle bära chassit till en folkabuss uppför en störtloppsbacke. Typ så var det, jag flåsade som en lungsjuk ansjovis och vinglade som en fylltratt och var av den fasta övertygelsen att om jag inte dör på kuppen så kommer jag falla baklänges med vagn och allt och där är ju Jenny och då blir det dominoeffekt och så dör vi allihopa...... Men vi kom upp helskinnade allihop :)
Och jag konstaterade att jag icke ska bära vagn i min trapp något mer!
Teatime och en massa prat blev det innan Oliver vaknade och då blev det leka av istället. Jag upptäckte nya funktioner med leksakslådan som jag har - man kan vända locket upp och ner och skjutsa kottar i det, en uppskattad syssla om man frågar Oliver. Vi han härja loss en stund innan det var dags för avfärd för Jenny och Oliver. Det var härligt att ha dom här om än en liten skitzokänsla att tilltala någon annan sitt eget namn.

Jag tog turen ner i källaren för att plocka upp lite julgrejer när mina gäster hade gått. Väl där så såg jag vågen och tänkte att den ska nog inte stå så lättillgängligt för det finns en viss risk med det. Så jag kom på att jag skulle kila in den mellan dom två dörrarna som står där nere för slänga ville jag inte,känner mig inte redo för det än. Men tjena, klantarslet gav sig till känna och att peta in vägen resulterade i ett ljudligt PANG.....det får nog bli en tur till sopstationen i alla fall.....
Ett avslutat kapitel i dubbel bemärkelse!

Jag fick ett underbart härligt mail när min namne var här - jag kanske får mig ett ställe att arbetsträna på - som jag fixat fram själv dessutom :D
Ann på Arbetslivsresurs hade varit i kontakt med chefen på stället som ställde sig positiv till att ta emot mig, så nu måste bara Arbetsförmedlingen säga sitt ja också. Om nu allt går i lås så får jag börja på ett helt fantastiskt ställe, jättekul och precis som jag önskar. Jag håller tummar och tår så hårt det går!!! :D

Nu är klockan Annika-dags!! :D Snart kommer min goaste fina för att mellanlanda i min soffa - underbart!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta får bli mitt sista inlägg på denna adress. Bloggplatsen levererar inte, strular en del så nu har jag packat min lilla bloggväska och flyttat till blogg.se. Så numera återfinns jag under www.fisloppansfunderingar.blogg.se ...

Jag har kroppsångest och detta inlägg är lite av en ventil. Det kom över mig och jag behövde skriva av mig. Tro mig det är ingen munter läsning, ett förslag från min sida - skit i att läsa. Tänkt en del och nojar för att mitt omfång likväl som våg...

Berg och dalbanefärd och djupa samtal om högre meningar i livet. Det sistnämnda gäller i detta fallet en liten fyrfoting och densamme har jag placerat på min mage och bröst för han satt och såg skamsen ut. Det redan nämnda djupa samtalet handlade om ...

En dag är till ända. Så fort jag slocknat så dröjer det inte länge så är en alldeles ny dag här, precis som igår och dagen innan det. Jag vet lite om den förutom vad som står i kalendern och inte ens där är det särskilt fullt. Det måste ju betyda att...

Jag läste en artikel på Aftonbladet om en terrorist i USA som dömts till döden. Och så började jag tänka, och så lite till, tankarna sprätter omkring som popcorn i en gryta. Dödsstraff har funnits länge i USA och tilldöms dom riktigt tunga kriminell...