Det här är en sådan eftermiddag och kväll som man önskar att man kunde antingen forma om till behagligare eller rätt och slätt deleta helt.
Jag har vanligtvis inga problem med att vara själv, det är jag mycket av min tid utan problem, men just denna kväll så satt ensamheten mitt i vägen för min framfart. När väl känslan hade etablerat sig i mitt sinne och kropp så var det lika plågsamt och brutalt som att ha huvudet inne i en gigantisk kyrkklocka mitt under pågående riggning. Att sitta här ikväll var ungefär som att sitta på planeten Mars och vänta på att det ska komma ett rymdskepp och landa och däri mänskligt liv. För det är likadant när jag har dom där vaknätterna nån eller några gånger om året och då framåt småtimmarna så blir man alldeles nipprig och tror att man är den enda levande varelsen på hela planeten. Så då när tidningsbudet angör porten så är man i det närmaste beredd att kasta sig ut i trapphuset och hångla upp vederbörande mot väggen och sen släpa in hen i lägenheten trycka ner hen i fåtöljen och leka Oprah och fråga om ALLT. :)
Nä men seriöst, kvällen var ingen hit, det blir lätt så att om stämningen i hemmet är down och trist överlag så då blir även tankarna det. Det är som att min egen kanal i det stora bruset inte går att ratta in plötsligt, radioskugga typ, och det enda man lyckas få in är negativa tankar, oroliga funderingar och dumma idiotiska idéer.
Inget konstruktivt läge alls! Så jag ställde mig i dojorna, klädde på mig och travade iväg till Ica, inte för att jag behövde utan mest för att se om det fanns någon därute.
Min hemliga dröm/önskan var att helt plötsligt skulle det dyka upp någon jag känner och ba: men hej, kom med hem till mig!! Och i fantasin ser jag mig själv studdsa av glädje och jubla fånigt och sen vara så lättad och glad för att slippa vara alena alldeles. PLASK!!! Där var dagdrömmeriet effektivt över!! En fet blaffa till regndroppe träffade mig med största impact rätt i nyllet och så var man åter i verkligheten. Mums på mig dårå!!!
Väl inne på Ica så lullade jag mest omkring i brist på inriktning och mål. Lite sedvanligt velande som sig alltid bör så slutade turen med en skvätt godis och en trevlig sorts dricka som redan är uppdrucken och klar. Det kommer bli alla tiders att kuta fram och tillbaka på muggen inatt när jag ska göra mig av med 1,5 liters Zingo. Man kanske skulle mysa till det på toa redan nu så det åtminstone blir komfortabelt när det ska ragglas fram och tillbaka inatt sömndrucken och allt. Apropå sömndrucken, vaddå drucken, man dricker väll inte sömn och hur blir man full i så fall, och i så fall är det detsamma som att bli packad??
Packad behöver jag bli - FÄRDIGPACKAD!! Och hur fort går det då - inte alls!!! Och det är inte bara tiden och tillvaron som flätar till en idag utan även kalendern. -KABOOM- Det är ju för fåglarna inte nästa vecka jag flyttar utan nästnästa!!!
Oh lord give me a break!!!! :O En deprimerande insikt må jag säga! Jag ska alltså leva i lilla landet Kaos i två förjordade veckor till - UTÖVER den som redan är!!
Men ja ja, bara å finna sig!! Nu vet jag i alla fall att mina fina älskade storebröder ställer upp med sin armstyrka och fordonsföring vilket gör mig glad, tacksam och full av en oerhörd kärlek och respekt inför mina hjältar. Dock skulle jag behöva en sisådär två tre armstarka karlar till för att kunna andas ut och landa i att det faktiskt är löst, men just nu är det mina brödet som är bokade och jag måste lägga in en högre växel med att få tag i fler som kan bära. Borde ringa en herrans massa samtal också och ej att förglömma att packa! Och få hit fler lådor dessutom....ingen panik alls nejdå! (ljuger mig blå och försöker dölja klappångesten över att inte alls ha kontroll)

Ja just det ja, jag höll på att gnälla om ensamheten så var det ju! Nämen lite tv med meningslöst tramsdravel botade en del av den härskna känslan av ensamhet och jag fick fokusera på annat för en stund. Ringde min goa Annika och svamlade osammanhängande och var nöjd att höra liv i andra änden av luren. Jag hade gjort tappra försök att ringa andra, typ hela telefonboken men inget svar nånstans så då ringde jag Annika och slöpratade en stund och sen var jag nöjd.

Men dämmit, vad hör mitt högra öra nu?!?!?! :O Skynda och boka julbord sjunger nån dum en i radioreklamen! Men för sjutton plåtar vi har ju precis vant oss vid mössa och en del går fortfarande i shorts och så är det några riktiga lallosar som tycker att jomen tjena snart är det jul!! Hallå liksom, har vi olika klockor så en del, typ reklammupparna, Ikea, Rusta med flera har närmre till jul än vad svenne banans klocka är?? För så är det, lagom när den vissnade midsommarstången tas ner då plockar butikerna och dom stora kedjorna fram sina julsaker. Helt galet är det!! Varför inte sätta ljus i midsommarstången och så lite piffigt glitter och så nån kula eller fler så kan den ju stå uppe året runt! Nya högtiden: tänd stångeländet!!
Nej låt oss ha våra årstider i fred och varken förkorta eller förläng dom med de kommersiella fånerierna som nu är.

På tal om annat så gjorde jag mig av med köksbordet idag. Det kom ett par från Adolfsberg och hämtade det. Jag tänkte att eftersom jag inte kommer kunna använda det därborta på nya stället för det blir för stort och jag redan dessutom har ett bord där så tyckte jag det var bäst att göra mig av med det så blir det mindre att bära. Så blev det och nu står månbordet där som matbord istället, det funkar det med. Det blev faktiskt riktigt mysigt till och med. Det blir bra för det blir mindre plats att sprida ut en massa grejer på.

Imorgon ska jag till min jobbmänniska och det ska bli kul, hon är rar och go. Sen hem och styra upp förtäring till goa Elisabet som är så snäll och kommer och hjälper mig lite med packningen.

Men nu har platthanden somnat så plattan rasar ner på magen ideligen vilket nog är ett tecken på att jag borde avsluta författandet och satsa på att gå i klinch med kuddarna i bingen istället.

Jag ser fram emot imorgon, tror det blir en bättre dag