Så går jag ner i min källare......
.....ända tills för några timmar sen så var det nice häng men det sket sig visst lite....

Jag har behov av att ventilera mig lite så det blir till att skriva en skvätt eller två.

Först och främst vill jag få jubla lite!! :) Jag har nämligen fått mig en arbetsträningsplats och inte på vilket ställe som helst utan världens bästa affär - TGR!! Helt ljuvligt, så härligt, helt underbart! Den platsen är som gjord för mig och jag trivs som fisken i vattnet, det är en enorm glädje varje gång jag får gå iväg dit och göra mina timmar. Och apropå timmar så är dom alldeles för få, hade det gått så hade jag gärna varit där mer men det är nog klokt att inte hasta fram något som slutar illa.
Idag kände jag att mina fyra timmar är nog rätt lagom för idag var jag rätt muck när jag åkte hem. Första dagen var guld och gröna skogar och hela dagen genomlevdes med det största leendet och stor entusiasm. Denna dag var inte fullt så bra..... Först när jag kommer dit så får jag veta att det är Freaky friday i butiken så vi måste vara utklädda hela dagen, även om utstyrslarna korrigerades aningens för vissa av oss så gick vi runt och såg lite småfåniga ut hela dagen och det var ett lite lattjo tema. Däremot så fick mina sysslor och det faktum att jag bommade två av dom på kort tid mig att dyka ner i svarta hålet. Jag fullkomligt hatar att misslyckas och att göra det så på ett sånt ställe var värsta tänkbara, och två gånger dessutom!! Cecilia (min chef) sa att det gör absolut ingenting vi tar bara nya tag, här har vi förståelse för det och det är ingen som helst fara. Tro mig när jag säger att jag blev stort förvånad, för även om jag vet att hon är långt som sjutton ifrån skatan på Lagerhaus så trodde jag ändå att jag skulle få skäll och förmaningar och kanske till och med få höra orden "du behöver inte komma tillbaks" men inte det heller, hon var bara snäll och förstående. Chock!!!
Det finns alltså hyggliga chefer som vill att det ska gå bra och som stöttar en när det inte gör det - och en sån har jag!!! Ja dom andra i butiken är riktgt gulliga också, snälla och rara människor.
Så som sagt jag har haft tur gällande sysselsättning. Nu (efter dag två) så längtar jag redan efter att vara där "på riktigt", inte bara fyra futtiga timmar tre dagar i veckan utan att få in en rutin och ett schema som också utmynnar i en löneutbetalning i någon forn. Men det kommer, hold your horses!!

Idag på TGR så hittade jag min räddning och stora lättnad för dom kalla månaderna på året. Jag har ju svårt för byxor då dom flesta ger mig jobbiga smärtor i magen då trycket mot magen är besvärande hur litet det än är så jag går ju helst i leggings eller termoleggings. Det sistnämnda insåg jag imorse inte är fullgott skydd mot kylan vilket bekymrade mig. Men sen när jag gick runt i butiken och frontade och plockade grejer så såg jag den mest geniala av lösningar, på två problem faktiskt. Det fanns nämligen fleecestrumpbyxor! Me so happy!! :) Så nu kan jag både vara varm och slippa smärtor - toppen ju!! Nu måste jag bara få fatt i en 50-lapp så jag kan köpa dyrgriparna. Sen att det är strumpbyxor gör ju att det stadiga problemet att hitta strumpor försvinner smidigt och lätt.

Hemma är det rätt rörigt just nu, jag storttvättade häromdagen och torkmöjligheterna i tvättstugan var icke till belåtenhet då jag fick försöka torka över tre veckors tvätt uppe i lägenheten. Så nu ser det lite lattjo ut här hemma med kläder både högt och lågt, eller lattjo är nog inte rätt ord när jag tänker på det - störande är mer korrekt. Jag måste verkligen vika in allt imorgon, får ju besök och allt.

Nåt annat som också är störande och enormt frustrerande är humörbarometern. Det har varit lågtryck större delen av dagen vilket götts av dom misslyckanden jag gjorde på jobbet idag samt andra saker med. Jag var rätt glad ett tag men nu inte bara fryser min kropp i en iskall lägenhet utan även mitt inre, min själ. Känner mig modfälld och håglös allmänt och det är inte en uppskattad känsla, en kropp kan man tina upp med en värmefilt eller en varm dusch vilket jag prövat båda, men en själ......

Ett av mina största dilemman just nu som är som en pågående process i huvudet konstant är maten, kroppen och en alltmer jobbig och störande inställning till allt det. Jag inser plågsamt att jag växer, har lagt på mig samt äter i mer utsträckning än tidigare och det väcker för det första gamla föreställningar och tankar men även en önskan om att vara där jag varit förut. För i min idiotiska hjärna så är smal och olycklig bättre på nåt vis än tjock och olycklig. Fråga inte ens för jag förstår det inte själv ens...
Jag börjar mer och mer tänka på vågen och viljan att gå ner och hämta upp den igen är stark, för stark, skulle jag gissa så är den uppe igen innan helgens slut. Och i och med vågens återinträde så blir det ett antal kliv tillbaka på den här punkten och det kommer fan inte bli kul. För det kommer stå siffror som får mig att kikna och i det närmaste vilja ta en stor jävla hyvel och hyvla bort allt mitt äckliga späck. Nu finns ju ingen sådan hyvel så då blir det väll som det var då, dra in på... och surfa runt på ställen som egentligen inte gagnar någon. Men det är min drog, vågen är min dealer/hallick och jag följer blint dennes ord.
Jag äcklas av dubbelhakorna, av den breda och runda uppenbarelsen jag blivit, av det faktum att inte mycket syns av nyckelbenen och det går för den delen inte heller att spela piano på mina revben längre...
Hatar kroppen mer och mer!! Men hur det nu går ihop så äter jag bara mera hela tiden och i detsamma så hatar jag det - men kan ändå inte sluta! Jag hatar situationen som är nu grovt.

Detta, min drog, var aldrig borta, det var bara paus för ett slag och nu håller en på att slå sig in i min vardag igen och jag vet bara inte om jag ska springa långt härifrån eller dra ut stolen och erbjuda plats.....

Nu har klockan sprungit fort iväg så nu behöver jag avsluta och få lite sömn. Imorgon kommer min härliga Susanne och bevistar min lya, ska bli skoj, hon har inte vart här nån gång förut. Måste se till att ha plockat undan all tvätt då och är samtidigt glad att jag inte lyssnade på Peter och hängde mina trosor på tork på dörrhandtagen för det hade kunnat bli pinsamt ;)

Hoppas på att vakna på rätt sida imorgon, ska ju dessutom vara på KC och ha kafeterian imorgon med goaste Gunilla.

Allt löser sig på nåt sätt

Freaky friday på TGR

Vill ändå försöka vara positiv, vara glad.....

Jag pysslade häromdagen

Ovan. Ångesten över storleken och funderingar på storlekar som varit